首页 瑞典语中文教程1-8课

瑞典语中文教程1-8课

举报
开通vip

瑞典语中文教程1-8课瑞典语中文教程1-8课 第一课:简单句子 我们开始学瑞典语的简单句子的形成法。 语法 瑞典语每个句子必须有又主语又谓语。在最简单的例子中谓语只包括动词。 Jag går. 我走/去。 Han kommer. 他来。 Daniel sitter. Daniel 坐。 Andreas arbetar. Andreas 工作。 如果没有真的主语就必须用 "det" 这个词装满空间。 Det regnar. (天下雨。) 句子也可以带宾语。宾语平常放在动词后边。 Du äter fisk. 你吃鱼。) ...

瑞典语中文教程1-8课
瑞典语中文教程1-8课 第一课:简单句子 我们开始学瑞典语的简单句子的形成法。 语法 瑞典语每个句子必须有又主语又谓语。在最简单的例子中谓语只包括动词。 Jag går. 我走/去。 Han kommer. 他来。 Daniel sitter. Daniel 坐。 Andreas arbetar. Andreas 工作。 如果没有真的主语就必须用 "det" 这个词装满空间。 Det regnar. (天下雨。) 句子也可以带宾语。宾语平常放在动词后边。 Du äter fisk. 你吃鱼。) Hon är student. 她是学生。 Jag heter Daniel. 我的名字叫 Daniel 。 有时间人要说东西不好,东西不是一个方法的。为了使句子否定的,我们用“ inte ”这个词。 Inte 放在动词后边。句子带不带宾语都一样。例如: Karin går. Karin 走。 Karin går inte. Karin 不走。 Det regnar. 天下雨。 Det regnar inte. 天不下雨。 Jag heter Daniel. 我的名字叫 Daniel 。 Jag heter inte Daniel. 我的名字不叫 Daniel 。 文章 - Hej! -你好~ - Hej! Jag heter Karin. -你好~我叫 Karin 。 - Jag heter Per. Du äter. -我的名字叫 Per 。你吃饭。 - Jag äter kött. Du äter fisk. -我吃肉。你吃鱼。 - Hejdå. -再见。 - Hejdå. -再见。 Mamma lagar mat. 妈妈做饭。 Pappa lagar inte mat. 爸爸不做饭。 Pappa cyklar. 爸爸骑自行车。 Jag ser far och mor. 我见父亲和母亲。 De dansar. 他们跳舞。 Jag dansar inte. 我不跳舞。 生词 hej 你好 jag 我 heter (的名字)叫 Karin 一种女人名字 Per 一种男人名字 du 你 äter 吃 kött 肉 fisk 鱼 hejdå 再见 går 走,去 han 他 kommer 来 Daniel 一种男人名字 inte 不 sitter 坐 Andreas 一种男人名字 arbetar 工作 det 装满主语空间的代词 regnar 下雨 hon 她 är 是 student (大)学生 mamma 妈妈 pappa 爸爸 lagar mat 做饭 cyklar 骑自行车 ser 见 mor 母亲 正式 och 和,与 far 父亲 正式 de 他们,她们,它们 日常说的发音: dåmm dansar 跳舞 练习 1. 创造自己的简单句子。 2. 把下列句子翻译成中文: 1. Far och mor cyklar. 2. De lagar mat och äter. 3. Karin är student. 4. Hon ser far. 5. Far går. 6. Per sitter och arbetar. 7. Han kommer! 3. 把第二练习的句子变成否定的用 inte 。 第二课:简单问题 语法 中国人来问别人问题的时候就用“吗”这个词放在句子结束。“吗”使句子变成问题。瑞典人没有那种词,而换词的顺序。句子中,主语来先的,谓语在后。问题先带动词,然后带主语。 比较下列的例子。 Jag äter. 我吃。 Äter jag? 我吃吗, Daniel sitter. Daniel 坐。 Sitter Daniel? Daniel 坐吗, De arbetar. 他们工作。 Arbetar de? 他们工作吗, 问题跟句子一样也可以带宾语。宾语放在主语后边。所以谓语成为两部。动词是最前的,宾 语是最后的。例如: Lisa äter fisk. Lisa 吃鱼。 Äter Lisa fisk? Lisa 吃鱼吗, Per är läkare. Per 是大夫。 Är Per läkare? Per 是大夫吗, Martin älskar Lisa. Martin 爱 Lisa 。 Älskar Martin Lisa? Martin 爱 Lisa 吗, 问题有回答。这类问题基本只有两类回答:肯定与否定。回答要是是肯定的,瑞典人就用“ Ja ” 这个词,要是是否定的就用“ Nej ”。为了强调回答,还可以重说句子。例如: Talar du kinesiska? 你说中国话吗, Nej. 不说 Nej, jag talar inte kinesiska. 我不说中国话。 Cyklar han? 他骑自行车吗, Ja. 骑。 Ja, han cyklar. 他骑自行车。 问题也可以是否定的: Lisa hoppar inte. Lisa 不跳。 Hoppar inte Lisa? Lisa 不跳吗, Vi ser inte Per. 我们不见 Per 。 Ser vi inte Per? 我们不见 Per 吗, 我们已经学了一些人称代词,但是我们还没学过代词为宾语。下列有人称代词。 中文代词 主语代词 宾语代词 宾语发音 我 Jag Mig Mej 你 Du Dig Dej 他 Han Honom 她 Hon Henne 它 Den Den 它 Det Det 我们,咱们 Vi Oss Åss 你们 Ni Er 他们,她们,它们 De Dem Dåmm Den, det 差别是以后的课说明的。注意两个词不是可互换的。 宾语代词的发音经常跟写法不一样。目录也包括奇怪的发音。如果没有发音写的发音就跟写 法一样。 De 主语人称代词和 Dem 宾语人称代词有同一的发音。 用主语代词还是用宾语代词是由代词的位置决定的。例如: Jag älskar dig. 我爱你。 Älskar du mig? 你爱我吗, Ser de oss? 他们见我们吗, Vi hittar inte henne. 我们不找到她。 文章 Ursäkta, talar du kinesiska? 对不起,你说中国话吗, Nej, jag talar endast svenska. 不,我只说瑞典话。 Jag talar lite svenska. 我说一点瑞典语。 Per är lärare. Per 是老师。 Han träffar Sara. 他见到 Sara 。 Han älskar henne. 他爱她。 Men älskar Sara Per? 可是 Sara 爱 Per 吗, Per frågar Sara: Per 问 Sara : - Älskar du mig? -你爱我吗, Sara svarar: Sara 回答: - Ja, Per. Jag älskar dig. 爱,我爱你, Per 。 Per och Sara ler. Per 和 Sara 微笑。 生词 Martin 一种男人名字 älskar 爱 Lisa 一种女人名字 talar 说,说话 kinesiska 中国话,中文,汉语 nej 不是 否定回答 ja 是 肯定回答 hoppar 跳 hittar 找到 ursäkta 对不起 endast 只 lite 一点 svenska 瑞典话,瑞典语,瑞典文 lärare 老师 träffar 见到,遇见 men 可是,但是 frågar 问 svarar 回答 ler 微笑 练习 1. 创造自己的简单问题。问题又肯定又否定吧。 2. 把下列句子翻译成瑞典文。 1. 老师问学生。 2. 你们说不说瑞典文, 3. -她们做饭吗,-做饭 4. -父亲和母亲跳舞吗,-不跳 5. 他来不来, 6. Daniel 不见妈妈。他工作。 7. 你们找不到我们。 3. 填上适当的词。 1. Skrattar (笑) Lisa? Nej, hon _____. 2. _____, talar du ______? 3. Han hittar ______ (代词). 4. ______ (代词) frågar honom. 5. Andreas cyklar ______. 第三课:名词基础 语法 瑞典语名词是两性的。名词和句子形式很依靠名词性。我们称名词性“n 词”和“t 词”。每个名词带自己的性。如果要学新的名词就也必须学它的性。第一和第二课没有学性,但是剩下的课要学。 瑞典语的“一”数字依靠带来的名词。“ stol ”(椅子)是“n 词”。“一把椅子”就是“ en stol ”。 bord (桌子)是“t 词”。“一张桌子”因而是“ ett bord ”。注意瑞典人不用“把”,“张”这种量词。 瑞典语的词“ den ”和“ det ”都相当于中文的“它”。用“ den ”还是“ det ”是依靠词指的事。如果是 n 词就用“ den ”,如果是 t 词就用“ det ”。 瑞典人用 en 或者 ett 介绍新的东西进上下文。中国人也有的时候用“一(个)”介绍新的东西,但是跟中国人来说这个不是必需的。例如: Jag ser en katt. Den springer. 我见一只猫。 它跑。 Lasse köper en hund. Den skäller. Lasse 买狗。 它狗叫。 Ett djur äter. Det ser mig. 一个动物吃。 它见我。 我们现在学还一个名词形式:定形式。如果名词的意思是特别的标本就必须用定形式。经常先用不定冠词( en 、 ett )介绍名词进上下文,然后用代词( den 、 det )或名词定形式。例如: Lisa träffar en pojke. Lisa 见到一个男孩。 Pojken heter Åke. ( Lisa 见到的)男孩的名字叫 Åke 。 Ett lejon äter kött. 一只狮子吃肉。 Lejonet vrålar. (吃肉的)狮子吼。 名词的定形式都不一样。一要学生名词就也得学定形式。 名词也有别的形式。它们譬如也有复数形式和复数定形式。复数形式是介绍数个标本进上下文。用复数定形式来指出特别的标本。例如: Jag ser katter. 我见猫。(不是特别的猫。) De springer. 它们跑。 Katterna dricker mjölk. (那些特别的)猫喝牛奶。 Lejon äter kött. 狮子(一般地)吃肉。 Lejonen vrålar. (那些特别的)狮子吼。 从这门课此后,我给你生名词跟这四个形式。例如: flick|a, -an, -or, -orna 女孩 这个说明的意思是单数是“ flicka ”,单数定是“ flickan ”,复数是“ flickor ”,复数定是 “ flickorna ”。你看单数定形式最后的字母是 n 所以这个词是 n 词。如果是 t 就是 t 词。 有的词复数跟单数一样。例如: bord, -et, -, -en 桌子 意思是单数是“ bord ”,单数定是“ bordet ”,复数是“ bord ”,复数定是“ borden ”。注意 “ borden ”是复数定形式。别把这个 t 词复数形式和 n 词单数定形式混在一起。 有的名词复数形式都没有。那个经常是不可数名词。例如: mjölk, -en 牛奶 文章 Per köper en radio. Per 买一台收音机。 Han tittar på den. 他看它。 Radion spelar musik. 收音机放音乐。 Per gillar inte musiken. Per 不喜欢(收音机放的)音乐。 Han stänger av radion och sätter på ett kassettband. 他关掉收音机而打开录音机。 Kassettbandet brister. 录音带破坏了。 Per gråter. Per 哭。 Martin är läkare. Martin 是大夫。 Han har många patienter. 他有许多病人。 Patienterna gillar Martin. 病人喜欢 Martin 。 De ger honom blommor. 他们给他花儿。 Martin säger tack. Martin 说“谢谢”。 Olle hittar ett papper. Olle 找到一张纸。 Han tittar på pappret. 他看纸。 Han ger Lisa det. 他给 Lisa 它。 生词 stol, -en, -ar, -arna 椅子 bord, -et, -, -en 桌子 katt, -en, -er, -erna 猫 springer 跑 Lasse 一种男人名字 hund, -en, -ar, -arna 狗 skäller 狗叫 djur, -et, -, -en 动物 pojk|e, -en, -ar, -arna 男孩 lejon, -et, -, -en 狮子 vrålar 吼 dricker 喝 mjölk, -en 牛奶 flick|a, -an, -or, -orna 女孩 radio, -n, -apparater, -apparaterna 收音机 tittar på 看 spelar 放(唱片、录音机等) musik, -en 音乐 stänger av 关掉 sätter på 打开(机器) kassettband, -et, -, -en 录音带 brister 破坏 gråter 哭 har 有 många 许多 patient, -en, -er, -erna 病人 发音: pasient gillar 喜欢 ger (送)给 blomm|a, -an, -or, -orna 花儿 säger 说 tack 谢谢 Olle 一种男人名字 papp|er, -ret, -er/-ren, -erna/-rena 纸 已经学的名词 kött, -et 肉 fisk, -en, -ar, -arna 鱼 student, -en, -er, -erna (大)学生 mamm|a, -an, -or, -orna 妈妈 papp|a, -an, -or, -orna 爸爸 mor (moder), modern, mödrar, mödrarna 母亲 far (fader), fadern, fäder, fäderna 父亲 kinesiska, -n 中国话 svenska, -n 瑞典话 lärar|e, -en, -e, -na 老师 练习 1. 填上适当的名词形式。不要用代词。 1. Jag träffar ___________. _________ ler. (老师,单数) 2. Lisa hittar ___________. __________ hoppar. (鱼,复数) 3. ________ (大夫) ger Sara __________________(花儿). ________ (猫) äter __________ (花儿). 2. 把下列的句子翻译成瑞典语。 1. 老师有学生。 2. 学生说瑞典语。 3. 狗不吼。 4. 猫吼吗, 5. 我看一个男孩。男孩哭。 第四课:形容词基础 语法 形容词,跟名词一样,有不同的形式。形容词形式很依靠它形容的名词的形式。这门课只拿“桌子大”、“椅子漂亮”这类句子来管。 瑞典语句子必须有一个动词。中文的句子不必须。瑞典人为了说“椅子红”介绍“ är ” 这个动词。结果就是“ Stolen är röd. ”。但是形容词“ röd ”在“桌子红”这个句子形容词变成另一个形式:“ Bordet är rött. ”。形容词的形式依靠它形容的名词。如果名词是 n 词就用“ röd ,如果是 t 词就用 ” rött “。还有一个形容词复数形式。例如: ” Borden är röda. “(桌子红)。 形容词也是为了比较用的。例如: Stolen är rödare än bordet. 桌子比椅子红。 ” rödare “是” röd “的比较级。比较中文的”更“这个词: Bordet är rött. 桌子是红的。 Stolen är rödare. 椅子是更红的。 也有最高级: Stolen är röd. 椅子是红的。 Bordet är rödare. 桌子是更红的。 Lampan är rödast. 灯是最红的。 比较级和最高级作 n 词形式为基础加上” -are “或者” -ast “这些词尾。注意例外。有的形容词的词尾的” a “字母被省略。形容词有下列的说明: rö|d, -dare, -dast, -tt, -da 红 lång, -"re, -"st, -t, -a 长 ” lång “有特别的形式。” " “的意思是拿 (第一个)元音字母来放回成两个点儿的字母。例如: a -> ä å -> ä o -> ö 有的名词也有这个现象形成复数形式。 文章 Stina har en bil. Den är röd. Stina 有汽车。它是红的。 Hon tycker att bilen är fin. 她认为汽车很好看。 Per ger Stina ett äpple. Stina äter äpplet. Per 给 Stina 一个苹果。 Stina 吃苹果。 Äpplet är rött och fint. 苹果是红好看的。 Äpplet är mycket rödare än bilen. 苹果比汽车红得多。 Jag är mycket lång. 我很高。 Jag har en snäll kompis. 我有一个好朋友。 Han heter Pelle. 他的名字叫 Pelle 。 Han är längre än mig. 他比我高。 Pelle har ett stort, långt bord. Pelle 有一张大的长的桌子。 Han har även fyra fina stolar. 他也有四把好看的椅子。 Stolarna är mycket mindre än bordet. 椅子比桌子小得多。 Det gör inget. De är väldigt billiga. 没关系。它们很便宜。 Men bordet är dyrt. 但是桌子贵。 Duken är också dyr. 桌布也贵。 生词 rö|d, -dare, -dast, -tt, -da 红 lamp|a, -an, -or, -orna 灯 lång, -"re, -"st, -t, -a 长 Stina 一种女人名字 bil, -en, -ar, -arna 汽车 fin, -are, -ast, -t, -a 好看 mycket 多 snäll, -are, -ast, -t, -a 对人好 även 也 Det gör inget. 没关系。 billig, -are, -ast, -t, -a 便宜 dyr, -are, -ast, -t, -a 贵 duk, -en, -ar, -arna 桌布 第五课:动词基础 语法 瑞典语动词有四个形式:不定式,过去,完成式和一般时。在词典里只可以找到动词的不定 式。还有现在时态。每次学一个动词必需学所有的形式。但是大多动词有一样的。过去大多 放 “ -de ”在不定式的后边。有的时候要放“ -te ”。为完成式要放“ -t ”或者“ -it ”。现在时态比 较难,需要在“ -er, -ar, -r ”当中选择。例如: svara, -de, -t, -r 回答 fråga, -de, -t, -r 问 köp|a, -te, -t, -er 买 sälja, sålde, sålt, säljer 卖 “ sälja ”就是一个不规则动词。最重要的两个动词是“ vara ”和“ ha ”: vara, var, varit, är 是 ha, hade, haft, har 有 在这门课里我们只用现在时跟过去时。别的时态用助动词。拿下列的句子来比: 现在时态 过去时态 中文 Jag frågar Olle. Jag frågade Olle. 我问 Olle (了)。 Han köper bananer. Han köpte bananer. 他买(了) 香蕉。 Vi gär till skolan. Vi gick till skolan. 我们走到学校去。 Hon läser tidningen. Hon läste tidningen. 她看报纸。 Pojken spelar schack. Pojken spelade schack. 男孩打棋子。 文章 Kalle och Stina går till skolan. Kalle 跟 Stina 走到学校。 Läraren frågar: Vad gjorde ni igår? 老师问:你们昨天做什么, De svarar: Vi spelade fotboll. 他们回答:我们踢了足球。 Vi åt glass också. 我们也吃了冰淇淋。 Var glassen god? 冰淇淋好吃吗, Barnen svarade: Den var mycket god. 孩子回答:它很好吃。 Sverige är ett långt land. 瑞典是一个长的国家。 Huvudstaden heter Stockholm. 首都叫斯德哥尔摩。 Landet var mycket större för länge sedan. 国家很长时间以前大多了。 Finland tillhörde Sverige då. 芬兰那个时候属于瑞典。 Finland är ett eget land nu. 芬兰现在是自己的国家。 生词 svara, -de, -t, -r 回答 fråga, -de, -t, -r 问 köp|a, -te, -t, -er 买 sälja, sålde, sålt, säljer 卖 vara, var, varit, är 是 ha, hade, haft, har 有 banan, -en, -er, -erna 香蕉 gå, gick, gått, går 走 till 到 skol|a, -an, -or, -orna 学校 läs|a, -te, -t, -er 读 tidning, -en, -ar, -arna 报纸 spela, -de, -t, -r 打游戏,放音乐 schack 棋子 göra, gjorde, gjort, gör 做 igår 昨天 fotboll 足球 glass, -en, -ar, -arna 冰淇淋 go|d, -dare, -dast, -tt, -da 好吃 Sverige 瑞典 land, -et, -"er, -"erna 国家 huvudstad, -en, -"er, -"erna 首都 het|a, -te, -at, -er 名字叫 Stockholm 斯德哥尔摩(瑞典首都) för ... sedan ... 以前 länge 长时间 Finland 芬兰 tillhör|a, -de, -t, - 属于 då 那个时候 eg|en, -et, -na 自己的 nu 现在 第六课:复杂一点的句子 语法 有的时候我们想强调一个句子部份。例如: Jag spelade fotboll igår. 我昨天踢了足球。 Igår spelade jag fotboll. 昨天我踢了足球。 Fotboll spelade jag igår. 足球我昨天踢了。 这三个句子强调不同的事。第一个要么是没有强调要么强调是我昨天踢了足球。第二个句子强调是昨天这个时候我踢了足球。第三个用中国话说挺别扭,但是瑞典人喜欢这样说。它强调我昨天踢了足球,没踢(或打)别的游戏。 第一课中说了句子结构是主语放在句子里第一个位置。这个却是不对。最重要的是把动词 (谓语)放在第二个位置。要是要强调别的词,就把强调的单词放在第一个位置,然后把动词放在第二个。以后才放句子剩下的部份。 文章 Peter och Stina satt och tittade på TV. Peter 和 Stina 坐着看电视。 TV:n visade ett program om olika länder. 电视演一个关于不同的国家的节目。 Vad tycker du om programmet?, frågade Peter Stina. 你觉得节目怎么样, Peter 问 Stina 。 Programmet tycker jag är ganska bra, svarade Stina. 我觉得节目挺好, Stina 回答。 Det tycker inte jag, sa Peter. 我不觉得, Peter 说。 Varför inte det? Tycker du inte om att lära dig saker om andra kulturer? 你为什么不觉得,你不喜欢学别的文化的新东西吗, Jo, men de presenterar dem ganska klumpigt. 喜欢,但是他们把它们介绍得比较别扭。 Hur menar du? 你是什么意思, Det kan jag inte förklara. Det känns bara konstigt. 那我不会说。只觉得奇怪。 Okej. Förresten, igår ringde din mamma. 好。对了,你妈昨天打电话。 Vad sa hon? 她说什么, Hon vill att du ringer henne. 她想你跟她打电话。 Då ringer jag henne på en gång. 那我马上跟她打电话。 Peter gick sedan och ringde mamma. Peter 后来去跟他妈打电话。 生词 sitta, satt, suttit, sitter 坐 titta, -de, -t, -r på 看 TV, TV:n, TV-apparater, TV-apparaterna 电视 visa, -de, -t, -r 给人看 program, -met, -, -men 节目 om 关于 olik, -t, -a 不同,不一样,不象 land, -et, -"er, -"erna 国家 tyck|a, -te, -t, -er 觉得,有意见 Varför 为什么 tyck|a, -te, -t, -er om 喜欢 lär|a, -de, -t sig 学 sak, -en, -er, -erna 东西 andra 别的 kultur, -en, -er, -erna 文化 presentera, -de, -t, -r 给人介绍 ganska 比较 klumpig, -t, -a 别扭 mena, -de, -t, -r 是一个意思 kunna, kunde, kunnat, kan 会,能 förklara, -de, -t, -r 说明 kännas, kändes, känts, känns 自己觉得 bara 只 konstig, -t, -a 奇怪 okej 好(的) förresten 对了 ring|a, -de, -t, -er 打电话 vilja, ville, velat, vill 想,愿意 då 那,要是这样的话 på en gång 马上 sedan 后来 第七课:介词 语法 用介词比较简单。瑞典语跟中文的差别就是单词的次序。中文把介词放在它的名词后边。瑞典语把介词放前边。例如: Djuret är i buren. 动物在笼子里。 Vasen står på bordet. 花瓶在桌子上。 Mattan ligger under bordet. 地毯在桌子下面。 Peter står framför Lisa. Peter 站在 Lisa 前面。 另外复杂的特点是属于的动词。中文一直说“在”。瑞典语说东西“躺”,“站”,“坐”,“挂”,等。“花瓶在桌子上”用瑞典语语法说就是“花瓶站桌子上”。这些动词不可以随便选,有规则: “站”的东西一般高和窄。例如: vas (花瓶), flaska (瓶子)。 “躺”的东西一般低和宽。例如: tallrik (盘子), sked (勺)。 例外就是有“腿”的东西,例如放像机等机器: Videon står bredvid TV:n. 放像机在电视旁边。 别的词依靠情况。例如: Knappen sitter på TV:n. 钮在电视上。 Lampan hänger i taket. 灯(挂)在顶上。 把一个东西放在一个地方也有不同的动词,可是动词跟以前说的语法的关系。看下列的表。 在 放 ligga lägga stå ställa sitta sätta Lägg tallriken på bordet. 把盘子放在桌子上。 Jag ställer flaskan i kylskåpet. 我把瓶子放在冰箱里。 Han sätter en magnet på kylskåpet. 他放一个磁铁在冰箱上。 文章 Peter och Stina städar hemma. Peter 和 Stina 在家里打扫卫生。 Peter dammsuger och Stina dammar. Peter 吸尘和 Stina 擦灰尘。 Under soffan hittade Peter en gammal penna. 在沙发下面 Peter 找到了一枝旧笔。 Vad är det här för penna? ropade Peter till Stina. 这是什么笔, Peter han3给 Stina 。 Å! Den pennan tycker jag mycket om! svarade Stina och gick till Peter. 哦~那枝笔,我特别喜欢~ Stina 回答 Peter 。 Var låg den? frågade hon. 笔在哪儿,她问。 Den låg under soffan sa Peter och fortsatte dammsuga. 它在沙发下面, Peter 说继续吸尘。 Stina la pennan på ett runt bord i köket. Stina 把笔放在厨房里的一张圆的桌子。 Stina dammar överallt, på bokhyllan i sovrummet, i skåpen i köket och många andra ställen. Stina 擦到处的灰尘,卧室里的书架,厨房里的柜子里和很多别的地方。 Efter städningen blev det skinande rent. 打扫卫生以后他们家成了光亮的乾净。 生词 djur, -et, -, -en 动物 bur, -en, -ar, -arna 笼子 vas, -en, -ar, -arna 花瓶 stå, stod, stått, står 站 på 上面 matt|a, -an, -or, -orna 地毯 ligga, låg, legat, ligger 躺 under 下面 framför 前面 flask|a, -an, -or, -orna 瓶子 tallrik, -en, -ar, -arna 盘子 sked, -en, -ar, -arna 勺 bredvid 旁 knapp, -en, -ar, -arna 钮 sitta, satt, suttit, sitter 坐 lamp|a, -an, -or, -orna 灯 häng|a, -de, -t, -er 挂 i 里 tak, -et, -, -en 顶 lägga, la, lagt, lägger 放躺 ställ|a, -de, -t, -er 放站 sätta, satte, satt, sätter 放坐 kylskåp, -et, -, -en 冰箱 magnet, -en, -er, -erna 磁铁 städa, -de, -t, -r 打扫卫生(动词) hemma 在家里 dammsug|a, dammsög, -it, -er 吸尘 damma, -de, -t, -r 擦灰尘 under 下面 soff|a, -n, -or, -orna 沙发 gammal, äldre, äldst, -t, gamla 老,旧 penn|a, -an, -or, -orna 笔 vad är ... för ... 是什么 den/det här 这 den/det där 那 fortsätta, fortsatte, fortsatt, fortsätter 继续 run|d, -dare, -dast, -t, -da 圆 kök, -et, -, -en 厨房 överallt 到处 bokhyll|a, -an, -or, -orna 书架 sovrum, -met, -, -men 卧室 skåp, -et, -, -en 柜子 många 多 annan, annat, andra 别的 ställe, -t, -n, -na 地方 efter 以后 städning, -en, -ar, -arna 打扫卫生(名词) bli, blev, blivit, blir 成 skinande 光亮的 ren, -are, -ast, -t, -a 乾净 第八课:数字 语法 零到十这些数字在下面的表里: noll 零 en, ett 一 två 二,两 tre 三 fyra 四 fem 五 sex 六 sju 七 åtta 八 nio 九 tio 十 “一”有两个不同的翻译,“ en ”和“ ett ”。要是后面的名词是一个 n 词,就要用“ en ”。要是 是一个 t 词就要用“ ett ”。别的词在 n 词 t 词前边都可以用。如果后面没有名词或者这数 字没有参照名词就可以随便选一个。 瑞典语在可数的名词前一般不用量词。中国人说“一张桌子”,可是瑞典人只说“一桌子”。看 下列的例子。 ett bord 一张桌子 en stol 一把椅子 tre katter 三个猫 två bananer 两个香蕉 fem tidningar 五个报纸 ett hus 一所房子 sju hus 七所房子 Du har två stolar. Jag har bara en. 你有两把椅子。我只有一把。 Jag såg fyra träd, men han såg bara ett. 我看见了四棵树,但他只看见了一棵。 Lisa åt sex glassar och Pelle åt fem. Lisa 吃了六根冰淇淋和 Pelle 吃了五根。 十一到十九是下列: elva 十一 tolv 十二 tretton 十三 fjorton 十四 femton 十五 sexton 十六 sjutton 十七 arton 十八 nitton 十九 二十到九十是: tjugo 二十 tjugoen, tjugoett 二十一 tjugotvå 二十二 tjugotre 二十三 tjugofyra 二十四 tjugofem 二十五 tjugosex 二十六 tjugosju 二十七 tjugoåtta 二十八 tjugonio 二十九 trettio 三十 trettioen, trettioett 三十一 trettiotvå 三十二 fyrtio 四十 femtio 五十 sextio 六十 sjuttio 七十 åttio 八十 nittio 九十 要是要组合两个部份,例如“四十”和“六”,就要把两个部份放在一个单词里,“ fyrtiosex ”(四 十六)。 大的数字跟中文不一样。瑞典人数一个大的数字里有多少个“千”,中国人数“万”。例如中国 人说 “一万”,瑞典人就说“十千”。“十万”变“百千”等。 用瑞典语的时候,不能缩短。中国人的“一百一” 的意思是“一百一十”的意思。但是瑞典人是 “一百零一”的意思。为了说“一百一十”,就必须说所有包括的词。 etthundra, hundra 一百,百 etthundraett, hundraett 一百零一 etthundratvå, hundratvå 一百零二 etthundratio, hundratio 一百一十 etthundraelva 一百十一 etthundratolv 一百十二 etthundratjugo 一百二十 etthundratjugoett 一百而十一 etthundratrettio 一百三十 tvåhundra 两百 tvåhundraett 两百零一 tvåhundratvå 两百零二 tvåhundratio 两百一 tvåhundraelva 两百十一 tvåhundratjugo 两百二十 trehundra 三百 fyrahundra 四百 ettusen, tusen 一千 ettusenett, tusenett 一千零一 ettusentvå 一千零二 ettusentio 一千零一十 ettusentjugo 一千零二十 ettusenetthundra 一千一百 ettusenetthundraett 一千一百零一 ettusenetthundratio 一千一百一十 ettusenetthundraelva 一千一百一十一 ettusentvåhundra 一千二 tiotusen 一万 tiotusenett 一万零一 tiotusentio 一万零一十 tiotusenetthundra 一万零一百 elvatusen 一万一千 tolvtusen 一万二 trettontusen 一万三 etthundratusen, hundratusen 十万 etthundraentusen 十万一千 etthundratiotusen 十一万 tvåhundratusen 二十万 到了“一千千”(百万)瑞典人开始用另外个说法。数字有复数形式了。“一百万”是“一个百万”, “两百万”是“两个百万”。看下列: en miljon 一百万 en miljon en 一百万零一 en miljon två 一百万零二 en miljon etthundra 一百万零一十 en miljon ettusen 一百万零一千 en miljon tiotusen 一百零一万 en miljon etthundratusen 一百一十万 en miljon etthundratiotusen 一百一十一万 två miljoner 两百万 två miljoner sexhundrasjuttiotretusenfyrahundratjugofem 两百六十七万三千四百二十 五 tio miljoner 一千万 tjugo miljoner 两千万 hundra miljoner 一亿 en miljard 十亿 en miljard sexhundrasjuttiotre miljoner 十六亿七千三百万 två miljarder 二十亿 tio miljarder 一百亿 hundra miljarder 一千亿 en biljon 一万亿,一兆 två biljoner 两万亿,两兆 en triljon 一千万亿 två triljoner 两千万亿 文章 Pelle och Stina satt och räknade sina saker. Pelle 和 Stina 数了他们的东西。 De jämförde med varandra. 他们互相比。 Hur många pennor har du, Pelle? Pelle, 你有几枝笔, Jag hittar bara fem pennor, men jag har en till. 我只找到五枝笔,可是我还有一枝。 Hittar du inte en penna? Du kan köpa en ny i affären för åtta kronor. 你找不到一枝笔吗,你可以在商店里花四块钱买一枝新的。 Kostar en penna så mycket? Jag köper en billig för fyra. 一枝笔那么贵吗,我花四块买一枝便宜的。 Jag har ungefär femtio olika suddgummin. Du har färre än trettio, va? 我有大概五十个不同的橡皮擦。你有比三十个还少,是不是, Nej, jag har hundratolv suddgummin. 不,我有一百十二个橡皮擦。 Oj, har du så många? Det visste jag inte. 哦,你有那么多吗,我可不知道。 Men du har säkert inte lika många tuggummin som jag. Jag har trettiofyra stycken i fickan. 但你肯定没有我那么多口香糖。我在口袋里有三十四个。 Nej, tuggummin har jag inga. Men du har nog ingen docka. 是,我没有口香糖。但是你可能没有玩具娃娃。 Jag har visserligen ingen docka, men jag har sex små bilar. 我是没有小娃娃是没有小娃娃,但是我有六辆小汽车。 生词 räkna, -de, -t, -r 数 sina 他们自己的 jämför|a, -de -t - 比 varandra 互相 hur många 多少,几 till 额外,还(有) ny, -are, -ast, -tt, -a 新 affär, -en, -er, -erna 商店 för 为 kron|a, -n, -or, -orna 克郎 kosta, -de, -t, -r 有价钱 så 那么 mycket, mer, mest 多(不可数的东西) ungefär 大概 suddgummi, -t, -n, -na 橡皮擦 få, färre, färst 少(可数的东西) va? 是不是(在句子里最后) oj 哦 många, fler, flest 多(可数的东西) veta, visste, vetat, vet 知道 säkert 肯定 lika 一样,同 tuggummi, -t, -n, -na 口香糖 som 象 stycke, -t, -n, -na 个,块 fick|a, -an, -or, -orna 口袋 ing|en, -et, -a 没有的 dock|a, -an, -or, -orna 玩具娃娃 liten, mindre, minst, litet, små 小 bil, -en, -ar, -arna 汽车
本文档为【瑞典语中文教程1-8课】,请使用软件OFFICE或WPS软件打开。作品中的文字与图均可以修改和编辑, 图片更改请在作品中右键图片并更换,文字修改请直接点击文字进行修改,也可以新增和删除文档中的内容。
该文档来自用户分享,如有侵权行为请发邮件ishare@vip.sina.com联系网站客服,我们会及时删除。
[版权声明] 本站所有资料为用户分享产生,若发现您的权利被侵害,请联系客服邮件isharekefu@iask.cn,我们尽快处理。
本作品所展示的图片、画像、字体、音乐的版权可能需版权方额外授权,请谨慎使用。
网站提供的党政主题相关内容(国旗、国徽、党徽..)目的在于配合国家政策宣传,仅限个人学习分享使用,禁止用于任何广告和商用目的。
下载需要: 免费 已有0 人下载
最新资料
资料动态
专题动态
is_219945
暂无简介~
格式:doc
大小:64KB
软件:Word
页数:30
分类:英语四级
上传时间:2017-12-27
浏览量:54